Du bläddrar just nu i månadsarkivet för juni 2009.
Jag har nog glömt att lägga upp några av de fina bilderna som togs på stranden i Frösakull i slutet av maj.


Har aldrig sett någon äta jordgubbar i hans takt…
/H
Uppdatering av projekt husmålning. Nu finns en bild på hur en skvätt färg kan förändra.

Före vår tid

Huset nu
/H
Så kom årets första höst- och vinterkatalog inom mode med posten. Det är fortfarande juni månad. Jag jobbar på att leva i nuet, men inte konstigt att det är svårt när man motarbetas så här.
/H
Dagen började bra. Solen värmde och jag var laddad inför uppgiften att riva ut gips och isolering i garaget. Vårt platta garagetak läcker in. Nämn förresten EN person med platt tak som inte har eller har haft problem med läckage… Jag hörde att ursprunget till denna moderna, billiga och estetiskt tilltalande takkonstruktion kom från varmare länder och inspirerade svenska arkitekter att under -60 och -70talen rita platta tak i detta nederbördsrika land. Lysande idé!

Ett fall och en lösning?
Vår granne som är byggnadssnickare kom förbi i morse för att inspektera. Han konstaterade direkt att flera takreglar har ruttnat av och att det därför är förenat med viss hälsofara att promenera runt på taket som jag gjort dagen innan. Han önskar mig lycka till och jag påbörjar en framgångsrik gipsnedtagningsstund beväpnad med hammare och potentiellt dödliga hopp- och snurrsparkar.
De försiktiga förhoppningarna som jag inledde dagen med grusas snabbt. Genom byggplasten i taket ser jag isolering simma omkring i ett hav av regnvatten. Det är samma känsla som man får när man tittar genom undervattenfönstret hos sälarna på Skansen, minus sälarna. Allt är blött och takbjälken har ruttnat sönder på flera ställen. Jag börjar inser att det är gipset i taket som håller taket på plats för i takt med att jag rycker ned det så närmar sig taket garagegolvet. Det krävs några stöttor för att få taket att fortsätta vara just det, tak.

När bilden tas är jag fortfarande vid gott mod

Men det går snart över
Bort med blöt och slemmig plast och fram med dito isolering. Det visar sig att vårt garage också rymmer norra Europas största population av illasinnade myror. Isoleringen är inte ens isolering på sina ställen utan nätverk av myror och myrägg. Det måste röra sig om flera miljoner! Alla myror som inte är upptagna med att rädda sin avkomma attackerar mig. Det gör ont och det är fortfarande blött och slemmigt. Dessutom luktar det mögel.

Behovet av stöttning bara ökar

Jag fick en idé om vad jag kan göra på semestern!
Det är aldrig för sent att ge upp så efter kvällsmaten och Melkers läggning plockar jag iordning och packar släpet för morgondagens tömning. I morgon skall jag förresten prata lite med försäkringsbolaget igen. Hoppas hoppas hoppas att de har utvecklat empatisk förmåga och dessutom kan tänka sig att lätta på plånboken.
Vädret väntas bli ostadigt med en temperatur på 14 grader. Vem är förvånad? När kommer året då man kan ha på sig bara en sommarklänning när man dansar kring midsommarstången? Men det lär bli trevligt ändå, sill, nypotatis och ett roligt umgänge kan ju göra vem som helst glad. Och det ska vara matjessill, ingen fuskig senapssill som inte smakar midsommar. Jag vet att inte alla tycker som jag, därför inköptes lite olika sorter till knytkalaset i morgon.
Vår senaste helg bjöd på massor av trevligheter. Lördagen spenderade vi i Gnosjö hos våra vänner i det vackra huset, familjen Å. Det råkade också vara Järnbärardagen just denna dag, med marknad och små jippon i samhället. Vi såg hur släktingarna åkte 18 meter upp i brandbilskorgen, till exempel. Melker fick en ballong och var nöjd med den. På kvällen vankades det stort 50-årskalas för Fredriks morbror, också det jättetrevligt.

Melker gungar och gör sig till för idolen Tilda.
Vi sov över i Åkebo till söndagen. Det var nämligen dags för oss att göra en insats för veden, vilket vi kom undan förra året, då den både klövs och levererades hem automatiskt av vänliga familjemedlemmar. Fredrik stod på vedbacken och slet hela dagen tillsammans med Anton. Men vilken uppfinning den är, vedklyven. Jag kunde stå alldeles förtrollad och titta på hur den enkelt och tyst gjorde fyra vedträn av en bit stock.


Notera spanarna i fönstret.
Melker har börjat prata om att han faktiskt vill åka i traktorn, som han förut varit lite rädd för på nära håll. Men denna dag var han mogen och modig nog att kliva upp i hytten och åka en runda runt gården. Han var så glad. Men inte nöjde han sig med det, han åkte dessutom åkgräsklippare med morfar. Det har lossnat. Och vi vet vad vi får att göra framöver.
Kan man ana en leende tvååring?
Paus med kaffe och bulle.
/H
Idag har jag fixat och donat med jobbets hemsida. Det blev lite texter och någon bild. Till min hjälp, eller kanske snarare motståndare hade jag Adobe Photoshop, ett jätteroligt verktyg som jag tyvärr inte lärt mig mer än grunderna i.
Sedan kunde jag inte hålla mig ifrån att putsa lite på igulahuset-loggan (på arbetstid). Den blev kanske inte så snygg men å andra sidan var den faktiskt fulare innan. Så det så!
/Fredrik
Till kategorin fantastiska uppfinningar kan vi snart lägga till Sound Racer. En produkt som gör resandet med bil till en ren njutning. Välj mellan en mullrande V8 eller en spetsig och vrålande v10-motor, vrid upp ljudet på stereon och trampa plattan i mattan på din 3-tons Volvo! Det kommer inte att gå fortare än vanligt men det kommer att kännas så.
Prylen känner av motorvarvet och sänder ut en FM-signal med motorljud som din stereo kan spela upp. Genialt och härligt barnsligt!
Teknikmagasinet, here I come!




